Våra rododendron blommar nu för fullt. Det var en seg början på sommarn men nu har det börjat röra på sig.
Stenpartiet har fått sig en genomkörare så nu är det fint.
Men jag vet inte vad som hänt med vinrankan… Den är ljusår borta… ?
Sitter på verandan inlindad i en filt och fryser… För en vecka sedan hade vi +26 och nu är det strax över 10 grader. Kroppen har inte hunnit vänja sig ännu…
Men det är inte riktigt över ännu. I växthuset håller druvorna på att bli blå och till slut lyckades vi övervintra en dahlia som börjat blomma nu. Liljorna och rosorna blommar för fulla muggar. 🙂
Hett så inni norden och nu blommar även algerna i vår damm! :-/ Tillbringar timmar ute i trädgården med att vattna och det har resulterat i att de vita nävorna snart är högre än mig. (Det är väl i och för sig ingen större bedrift.. 😉
Tornedalsrosen blommar som en galning.
Irisen har aldrig blommat så mycket som i år…
…och vallmon är i sitt esse.
Druvorna växer……
Näckrosorna har också kommit igång på allvar…
Har googlat runt som en galning och försökt hitta info hur man hanterar en vinranka. Många goda råd hittade jag men de kändes inte som de passade klimatet här uppe. Förvirringen var total (se bilden ovan så förstår ni…) till jag till slut hittade en superbra sida:
Boken om marktäckning – och om odling i sand
av Nils Åkerstedt
Nu har jag beskurit min ranka efter Nils Åkerstedts rekommendationer. Och tidigt nästa vår ska jag beskära den nästa gång. Hoppas nu det funkar.
Nu händer det saker varje dag! Lika spännande att varje dag få komma hem från jobbet och göra en ”kvällsrunda”.
Kanske en aning pretentiöst att använda ordet vinodling. 😉
Bilden ovanför är tyvärr inte tagen hemma hos oss. Den får dock representera drömmen om hur vår ranka kommer att se ut om några år. 😉
Japp, vi äger en vinranka. Vi köpte den för sex år sedan och den har gett frukt tre gånger. (Pyttesmå och gräsligt sura.) Rankan har fått stå i en kruka fram till förra sommaren då vi bestämde att ge henne en chans att bli stor.
Vi började våra förberedelser med att låta henne stå inne i källaren under vintern. På detta vis så frös hon inte ner och stammen förvedades drygt en meter upp. På våren grävde vi ner henne utanför växthuset och via ett plaströr visade henne vägen in i värmen. När hösten började gå över till vinter klippte jag bort alla sidokvistar och rullade ihop grundstammen. Jag svepte sedan in henne i flera lager bubbelplast.
Jag har haft lite ångest för hur hon skulle klara uppstarten från vintersömnen men det verkar gå bra. Vi täckte även marken utanför, där roten var nergrävd med frigolit för att det inte skulle frysa till för mycket. Det är inte kul för en liten stackars ranka att vakna till liv i ett varmt och härligt växthus och sedan upptäcka att rötterna är djupfrusna och oförmögna att leverera vatten upp till knopparna på grenarna. Det gäller att se till att rot och överdel vaknar samtidigt.
Det ska bli spännande att se om hon behagar ge frukt i sommar. Tyvärr så ligger stället där druvorna brukade ploppa fram en bra bit under jorden nu mera… Man får hoppas att hon har fattat det. 🙂
Jag tror att sorten jag har heter Nordica. Den har blå druvor och ska tåla ner till -25. Läste om en ny sort som kommit som heter Zilga och ska tåla -40 (!) Det är en staketdruva.